För två år sedan köpte vi en gård. Har haft fyra hästar på inackordering och länge ville ha ett eget ställe, så vi slog till. När vi äntligen fick tillträde insåg vi att detta var nog en större uppgift än vad vi räknat med,

Att renovera badrummen i huset var de minsta problemet, trots att det lät bökigt men sen gick det ändå hyfsat lätt. Det var ändå någon annan som gjorde det, vi behövde bara leva med kaoset i några månader.

Värre var det med hagar och hur dåligt skött allt var innan vi köpte. Vi har behövt ta ner en del skog, vi har fortfarande en del ris kvar som Vida inte transporterat bort….ringt typ 5 gånger men det verkar inte vara bråttom för dem.

Sedan var det att inhägna 6 hektar. Det gjorde vi själva och jag lovar, jag gör inte om det! Har dock aldrig varit så brun som förra året när vi stått och stängslat dag in och dag ut i 30 grader.

Vi har hittat massor här och där, i skogen eller i beteshagen, gammal cykel, paraplyer, några verktyg, bildelar, rådjurskelett, nu tror jag vi rensat så gott vi kunde.

Maken byggt en ligghall. Han har ingen byggutbildning, men räkna kan han och hantera verktyg så det gick finemang. Fint blev det också!

Behövt ta ut gammal inredning från det tilltänkta hönshuset, det var gjort om till en hundgård så vi rev det som fanns inne och gjort om till hönshus. Även byggt utegård till fåglarna.

Sedan var det massa annat men det minns jag inte det jag vet att vi jobbat nonstop vid sidan av vid våra ordinarie arbete. Hoppas att nästa år blir lugnare då det var alldeles för högt tempo och mycket som hänt.

Återstår en hel del, måla, byta dörrar, men det får nog vänta.

Jag vet, jag har bara att skylla mig själv men har svårt att inte göra någonting.

Just nu har jag tillräckligt mycket ibland för mycket. Men det är inte djuren som är jobbiga, den delen gör jag gärna.

Vi har hästar, får, getter, hundar, katter, höns, ankor, gäss, kalkoner och vaktlar.

Gården fick sitt namn av min Lúna, en häst som ja, som är lik mig, ingen enkel själ, men alldeles underbar.